Berlin och Berlinresor
Med sina 3,4 miljoner invånare är Berlin Europas näst största stad och har dessutom en imponerande stor yta – nästan 100 km2. Bortom den ursprungliga stadskärnan finns några så sent som på 1900-talet inkorporerade städer, vilka räknas som berlinska stadsdelar. Berlin omfattar ansenliga skogs- och sjöområden som man inte förväntar sig i en centraleuropeisk världsstad. Dessa återfinns inte minst i det som en gång var Västberlin. När den halvan av staden under kalla kriget var omgärdad av den beryktade östtyska muren var invånarna således inte instängda i en trång, kvävande stad. Där fanns gott om natur, andningshål och angenäma utflyktsmål, bl a många fina stränder och badplatser. (Se vandring 7.) När man åker bil från centrala Berlin till ytterstadsdelen Spandau kan det bitvis kännas lantligt, trots att man är i Europas näst största stad.
Men här ska jag begränsa mig till några platser och vandringsstråk i själva centrum – dels de klassiska delarna av stan som de flesta hört talas om eller känner igen från bilder; dels ett par av mina mer privata favoriter. Vissa av tipsen förmedlas i vilken turistguide som helst, så om dem kan jag fatta mig helt kort. Man kan ju exempelvis inte sägas ha besökt Berlin på riktigt om man inte vandrat längs Unter den Linden eller varit vid Brandenburger Tor.
Resa i Berlin
Okonventionell taximodell
Berlin har en mycket väl utbyggd kollektivtrafik. Den för turisten enklaste och mest effektiva kollektiva trafikmotorn är S-Bahn, lokaltåget, som snabbt för passageraren mellan avlägsna delar av staden. Med S-Bahn tar man sig enkelt från de mest spännande delarna i Västberlin, runt paradgatan Kurfürstendamm, Ku'damm, till Mitte i Östberlin med dess monumentala gator, torg och byggnader. För egen del väljer jag inkvarteringar i Berlin så att jag vid i stort sett alla utflykter är beroende endast av det robusta lokaltågsystemet – något som kan kräva beredskap att promenera ganska långa sträckor. Men staden har också ett omfattande och finmaskigt tunnelbanesystem, U-Bahn. Dess rika förgreningar medför att det vanligtvis är nödvändigt att byta tåg en eller flera gånger innan man når sitt mål.
Flerdagarsbiljett, CityTourCard
Skaffa vid första bästa tillfälle en biljett som gäller de dagar besöket pågår. Sådana biljetter säljs vid flygplatserna och alla större S-Bahnstationer, t ex Tegel, Hauptbahnhof, Bahnhof Zoo, eller Alexanderplatz. I april 2014 kostade en CityTourCard för 72 timmar (tre dygn) 23,90 €. På köpet får man en utmärkt karta över centrala Berlin och ett mycket användbart diagram över lokaltåg- och tunnelbanesystemet. Biljetten gäller för S-Bahn, U-Bahn, stadsbussar och spårvagn. Lokaltåget går ända till Potsdam. Vill man kunna åka ända dit får man betala ett par euro extra så att biljetten omfattar även Berlins yttersta trafikzon. Man stämplar en flerdagarsbiljett endast vid den första resan; sedan är det bara att se till att den alltid finns med. Med giltig, stämplad biljett i fickan stiger man bara på, exempelvis på bussen, utan att visa något papper – men se till att biljetten alltid finns med! Episodiska kontroller görs verkligen, och den som inte kan dokumentera att han gjort rätt för sig får betala ett rejält bötesbelopp.
Kartor
För moderna människor är det med hjälp av smartphones och deras applikationer förstås sällan något problem att hitta. Jämte gps finns det t ex en app för alla kollektivstrafikens detaljer i Berlin. Men åtminstone för individer i min generation går det knappast utan konventionell karta – men undvik gamla kartor! I centrala Berlin har en byggrevolution rasat efter nationens enande 1990 och beslutet att staden åter skulle vara hela Tysklands huvudstad. Dessutom har många (kommunistiska) namn på gator och torg ändrats efter murens fall och ersatts av de ursprungliga namnen. Därför har kartor åldrats snabbt vad gäller vissa, ibland viktiga detaljer i centrum. De flesta i behov av papperskarta klarar sig långt med kartan som följer med då man köper redan nämnda CityTourCard Eftersom särskilt tunnelbaneresor i Berlin vanligtvis kräver tågbyten är tillfälliga resenärer hjälplösa utan någon form av karta. Karta av något slag behövs förstås under alla omständigheter för dem som vill följa mina vandringstips. För den internetflinke finns Google Earth-anvisningar inbakade i nätversionen av den här guiden.
Rundturer med buss
I Berlin finns ett stort utbud av rundturer i buss. En sådan resa kan vara en trevlig och informativ upptakt för den som besöker staden för första gången. Berlinarnas vitsighet kommer till en del drastiska uttryck i guidens skildring av det som finns längs vägen. (Gissa vad "King Kong på klo" eller "Jimmy Carters leende" syftar på!). Berättelserna förmedlas via apparater med hörlurar och urvalet av språk är stort; svenska finns med. Personligen skulle jag välja en busstur som inkluderar ett besök på det vackra och mäktiga olympiastadium från 1936 (ordentlig uppfräschat till fotbolls-VM 2006).
Rundturer med båt
Flodtrafik vid Friedrichstrasse
Rundturer med båt finns i stort urval i själva centrum där Domen, de stora gamla museerna och mycket annat sevärt finns. Färderna går på Spree och dess många kanaler och avstickare och visar vilken vacker vattenstad Berlin är.
Google Earth
Internetverktyget Google Earth täcker vissa städer särskilt detaljrikt. Till dem hör dessbättre Berlin – med högupplösta bilder von oben som medger virtuella vandringar längs alla stråk jag rekommenderar i denna text och gör det möjligt att virtuellt besöka varje enskilt ställe som jag kommer att nämna. På platser av betydelse har Google Earth dessutom en mängd kamerasymboler. Om man för pilen till någon av dem dyker det upp text som förklarar vilket motivet är. Vill man ta del av detta trycker man och kan betrakta vyn ur den aktuella kamerans perspektiv. Så kan man i förväg, redan före avresan till Berlin, exempelvis avgöra om ett torg ser intressant ut eller om en viss restaurang har tillräckligt intagande omgivning för att locka till besök.