Läroboken Neuropsykologi. Normalfunktion, demenser och avgränsade hjärnskador. Liber, 2001
Innehållsförteckning
Kap 1 Neuropsykologins världar
Neuropsykologins historiska ursprung - hjärnskadade i fokus. Kognitiv neuropsykologi - psykologin i fokus. Modulär organisation av neuropsykologiska system. Neurovetenskap och beteendeneurologi - hjärnan i fokus. Teori och klinisk praktik. Neuropsykologiska tolkningar, diagnoser och behandlingar. Psykiatrisk neuropsykologi. Nyheter. Neuropsykologisk presentation och läsning.
Del I. Neuropsykologins anatomi och arbetsformer
Kap 2. Grundläggande strukturer och processer
Neuron. Glia. Förbindelser och kommunikation mellan neuron. Hebbs princip. Neuronala nätverk. Anatomin i centrum. Teori och praktik.
Kap 3 Hjärnans anatomi: introduktion och översikt.
Den neuroanatomiska begreppsvärlden. Centrala nervsystemet. Autonoma nervsystemet. Det endokrina, hormonella systemet. Det autonoma nervsystemet - känslornas rot. Storhjärnan.
Kap 4 Storhjärnans bark. Cortex och limbiska systemet
Två slags bark: neocortex och allocortex. Modalitetsspecifik bark för motorik och perception. Modalitetsspecifik, sekundär associativ bark. Supramodal, överordnat associativ bark. Limbiska systemet. Det limbiska systemets "kroppsliga" del. Det limbiska systemets "utåtriktade" del: hippocampusformationen. Sammanfattning.
Kap 5 Subkortikala strukturer
Basala ganglierna, striatum. Thalamus. Retikulära aktiveringssystemet, RAS. Vit vävnad, nervbanor.
Kap 6 Blodförsörjning. Avbildningstekniker.
Blodförsörjning och kärlskador; slaganfall. Metoder att avbilda hjärnan. Anatomisk avbildning. Fysiologisk avbildning.
Kap 7 Neuropsykologisk organisation: kunskapskällor och allmänna principer.
Teoretisk och klinisk psykologi. Experiment med elektrisk aktivering av hjärnbarken. Tekniker för avbildning. Djurexperimentell anatomisk forskning. De sensoriska systemens vetenskapliga åtkomlighet. Hjärnans organisationsprinciper: arbetsfördelning och samordning. Kropp och själ; neurologi och psykiatri.
Kap 8. Visuella processer.
Retina, näthinnan. Nervbanor från näthinnan till cortex. Laterala knäkroppen och övre fyrhögarna. Den primära synbarken, V1. Modeller för komplex visuell perception - historik. Prestriatala cortex: synintrycken får sin mening. Samarbetet mellan hjärnhalvorna. Slutkommentar.
Kap 9. Övrig perception och motorik
Auditiv sensorik och språk. Beröringssinnet. Insulära cortex - upplevelser inifrån kroppen. Lukt och smak. Motorik. Automatiserad motorik: de subkortikala skikten. Den viljemässiga motoriken: kortikala skikt. Parietal motorisk kontroll: kinesthesi och apraxi. Frontal motorisk kontroll: initiativ, iscensättning och timing. Prefrontal motorisk organisation: planering och iscensättning av målinriktade komplexa beteenden. Känslomässig motorik. Motorisk evolution.
Kap10. Visuell perception, kognition och motorik.
Visuella objekt, kunskaper och handlingar. Vad är det man ser? Hur gör man? Handlingens företräde framför tanken. Visuell integrering. Det visuella systemets integrering med resten av hjärnan. Perceptionsforskningens förenklingar. Klinisk vittnesbörd. Komplexa störningar i visuell perception och orientering. Epilog.
Kap 11 Minnen och kunskaper - en översikt
Psykologisk intuition och akademisk begreppsbildning. Inledning. Några minnespsykologiska begrepp.
Kap 12. Minnenas neuropsykologi
Neuronal specialisering, nätverk och associativt samspel. Samma neuronala system för minnen och perception. Nedärvda neuronala förväntningar och reaktionsmönster. Den visuella dominansen i de sensoriska systemen. Neuronal integration och timing. Supramodala, överordnade associativa barkområden. Ett system - trots alla "centra" och utspridda processer. Lagring av minnenas och kunskapernas konkreta innehåll. Hippocampusformationen och memorering. Minnenas tillstånd. Hågkomster, metaminne och reaktioner på minnesförluster. Drömmar.
Kap 13. Prefrontala cortex: värdering, samordning och aktivering.
Orbitala cortex: känslor, värdering och sociala förmågor. Den dorsolaterala regionen av prefrontala cortex: samordning, aktivering och psykologisk kontroll. Kombinerat prefrontalt arbete. Frontallobssyndrom.
Kap 14 Lateralisering, individuell variation och könsskillnader
Hänthet. Språk. Språkets organisation enligt afasiläran och neurolingvistiken. Språkets neuropsykologiska organisation. Rumsbegrepp och kroppsuppfattning. Känslor och känslomässig motorik. Medfödda individuella variationer. Profilerad individuell variation. Könsskillnader.
Del II. Neuropsykologiska sjukdomstillstånd
Kap 15 Frontallobssyndrom.
Den "gåtfulla" barken. Sjukdomsorsaker. Personlighetsförändringar. Tre huvudtyper av frontallobssyndrom. Orbital sjukdomsbild. Dorsolateral sjukdomsbild. Mediala skador. Svårigheter vid kliniska bedömningar av frontala störningar. Sammanfattning.
Kap 16 Vänsterhemisfäriska sjukdomstillstånd: afasier och ackompanjerande störningar
Afasiernas sjukdomsorsaker och yttringar. Några metodproblem. Akuta och kroniska sjukdomstillstånd. Främre och bakre afasisyndrom. Frontala afasier. Afasier vid bakre skador i vänster hemisfär. Alexi och agrafi: läs- och skrivstörningar. Alexi med agrafi. Akalkuli. Gerstmanns syndrom. Apraxi vid vänsterhemisfärisk skada. Afasier och andra vänsterhemisfäriska sjukdomstecken vid demenser.
Kap 17 Högerhemisfäriska sjukdomstillstånd
Oklara symptom, svårtolkade tecken och besvärlig diagnostik. Neglekt och associerade sjukdomstecken. Andra perceptuella och spatiala störningar - med eller utan neglekt. Förändringar i känslor och känslomässig motorik. Kommunikativa och språkliga störningar. Slukommentar.
Kap 18 Andra fokala neuropsykologiska sjukdomstillstånd
Ren amnesi: minnestörning. Fallet HM: amnesi vid dubbelsidig skada i hippocampusformationen. Andra former av hippocampusskador. Ansiktsagnosi. Central/cerebral akromatopsi: färgagnosi. Split-brain och andra ledningsbrott. Split-brain. Ledningsbrott till följd av spontana hjärnskador. Alexi utan agrafi. Andra varianter av spontana ledningsbrott.
Kap 19 Introduktion i demenslära: demensbegreppet, sjukdomspanoramat och sjukdomsläran
Demensbegreppet. Friskt och sjukt åldrande. Sjukdomspanoramat. Demensdiagnostiken - en teoretiskt och praktiskt osäker terräng. Neuropsykologins naturliga avgränsning inom demensläran. Modulärt och kliniskt angreppssätt. Undersökningens struktur. Patientmaterial. Demensläran och dess diagnoser - ett fält för praktikern.
Kap 20 Alzheimers sjukdom.
Alzheimerdiagnosens ursprung och utveckling. Ärftligheten, åldersfaktorn och diagnosen i tiden. Neuropsykologi vid Alzheimers sjukdom. Sjukdomsutveckling och neuropsykologisk sjukdomsbild. Neuropsykologisk undersökning och karakteristiska fynd. Neuropsykologiska varianter av Alzheimers sjukdom.
Kap 21 Frontallobsdemens: fronto-temporal demens, FTD.
Frontallobsdemenser: historik. Fronto-temporal demens (FTD). Frontalt präglad FTD ("klassisk" frontallobsdemens). Afatisk FTD (progredierande afasi). Agnostisk (semantisk) FTD/demens. Är frontallobsdementa aggressiva?
Kap 22 Andra demenser och demensliknande tillstånd.
Tre demensformer präglade av amnesi. Progredierande ren amnesi hos mycket gamla individer. Anoxisk demens. Korsakoffs syndrom/sjukdom: alkoholdemens. Subkortikala demenser. Distinktionen mellan kortikal och subkortikal demens. Parkinsonistiska och andra striatala sjukdomsbilder. Parkinsons sjukdom och andra parkinsonistiska sjukdomstillstånd. Huntingtons chorea/sjukdom. Vitvävnadsdemens. Två exempel på renodlade vitvävnadsskador: MS och lobotomi. Vaskulär demens. Multiinfarktdemens, MID. Aggressionsliknande beteenden hos patienter med förlorad motorisk kontroll. Pseudodemenser. Hyperparathyreoidism och demens. Depressioner och depressionsliknande tillstånd hos äldre.
Litteraturförteckning
Sakregister med ordförklaringar
Bildkällor